Kontaktannons

När jag tänker att jag är nu hela 30 år… får jag panik och tänker om det är inte sent för att söka på nytt efter kärlek..

När jag kollar ute runt omkring mig… ser jag att flesta tjejer i min ålder har redan skaffat sig ett liv, något barn och ett mål inne i framtiden.. Jag förstår då att mina mål är begränsade innan jag hittar kärleken!!

Är det viktigt att leva med kärlek? För mig är frågan så här… Går det att leva utan kärlek?

Vem är jag?
En lugn & snäll person som trivs med sig själv och älskar sitt jobb är ute efter ett tryggare förhållande.

Hur ska min framtida kärlek vara?
En tjej som gillar att läsa, sporta, och har sina egna åsikter som hon är bered att diskutera & slås för. Jag föredrar hemmakvällar och tycker att det jätte roligt att laga mat tillsammans.

Jag kan skriva dikter till dig..
Jag kan massera dina spända muskler.. dina axlar
Jag kan få dig att skratta åt saker du inte viste fanns..

Vad ska vi göra?
Vi ska köpa ett stort vit hus med sjö läge i ett lugnt område.. flytta ihop och älska resten av livet..

Vad har jag gjort medan du var borta?
Jag har pluggat & jobbat film hela mitt vuxna liv. Jag har rätt stora behov av att utrycka mig konstnärlig. Gillar att vara spontant och experimentera för det mesta. En runda i stan en regning natt med dig är en dröm som jag har gått med sedan jag var ung.

Annars är jag en lugn och godhjärtat människa.. Jag tror verkligen på att det går att förändra världen, och att kärleken lever än idag.

Är du där?

Jag fyller 30 i Fårö

Att befinna sig i Fårö när man fyller 30 är något som man inte kunde önska sig ens, för att man satt med alla vardags bekymmer som sköljer över en dag efter dag utan att man märker livet som går runt omkring.

Om man nu ska snacka om något paradisliknande plats på jorden så är väl Fårö ett sånt ställe. Fårö är nära till havet, fina, stora skogar, och gårdar över hela området. Fåren är gulligaste djur som jag har lärt känna. Dom är så trevliga och verkar snälla. Tråkigt nog att vi äter upp dom sedan och använder deras päls för att värma upp oss. Små lamm som hälsar på, på sitt eget sätt. Allting här är så fin så att man inte vill lämna stället.

Jag var idag på besök till eken där Linné har varit någon gång på 1741. Eken står kvar och allt runt omkring har klätt om sig säkert några gångar under den tiden. Lite längre fram på dagen hade jag badat (fast det var iskall i vattnet) och skrivit upp mitt namn på ett träd där jag markerar att jag har fyllt 30.

Önskar att kommande 30 år ska vara mycket bättre än dom gångna 30 år.

Andra bloggar om: Bassam Elias, 30 år, gammal, fårö

Jag är 30 år nu

Jag fyller 30, jag har gjort det, Jag har lyckads fylla hela 30 år. Tänk hur gammal man blir när man är 30. Man är faktiskt inte så gammal, man är inte ung heller. Vi kan säga att man blir faktiskt vuxen vid 30. När man fyller 20 då är man vuxe, alltså vuxen-ung, men när man fyller 30 så är man faktiskt vuxen, vuxen-gammal.

Oavsett vad man tycker om att fylla 30 så är saken avgjort, man är faktiskt 30 och man få skatta sig lycklig att man har kommit upp till den här åldern. Man få ägna en stund åt alla som inte klarade det, åt alla som önskade och önskar den åldern. Sedan får man stoppa i sig en massa öl och sitta och lyssna på en skön och avslappnande musik resten av natten, tills man blir 30 officiellt.

Andra bloggar om: Bassam Elias, 30 år, gammal, fårö

Kyrkan i Fårö

Om du går in i Fårö kyrka och slår upp datumet på den 27 maj och kolla högst upp på sidan kommer du att se min signatur på arabiska på att jag har varit där. Om du lyckas läsa det som är skriven så är det bara å hålla tyst. Om du inte kan så du kan gärna bara ana vad som är skriven.

Bassam Elias, Fårö

På väg till Gotland

Det är något märklig med 20 åldern. Man mår sämst på men ändå man vill stanna kvar i, det är någon slags vilja på att vara kvar där man känner sig hemma eller snarare det är en stor räddsla för det okända som kommer med åldrandet.

Båten rör sig från nynäshamn, Jag kollar noga på hamnen och människor som stor där. Jag kastar en tyst hälsning på allt som kvar står, jag förstå att jag kommer aldrig tillbaks som 20 åring, utan en gammal 30 åring som är fullt med livskraft och viljan att förändra och leva gott.

Adjö Stockholm, jag kommer till dig när jag har vuxit till 30.

Gotland 29 ==> 30

Vi ska till Gotland nu på fredag, Allt är fixat och klart och vi ska stanna där en hel vecka.. Jag åker från sthlm och jag är 29, kommer tillbaks utan en tvåa i åldern.

Bassam Elias

En atombomb i mitt inre!

Man undrar ibland vart gick alla mina 30 år, Jag fyller 30 i Maj. Jag funderar noga på vad jag har gjort, och vad jag gör nu. När man var ung tänkte man väl och ofta på hur stor förändring kommer att världen skåda när en skulle bli stor. När man blir stor man upptäcker hur liten förändring kan man åstadkomma om man kunde göra något överhuvudtaget. Varför är det så?

Jo, det handlar om dagens 24 timmar, om månadens 30 dagar. Ju äldre man blir då flyttas vår fokus mer och mer närmare minuterna och sekunderna som vi kastar bort på det som vi inte hade tänkt ägna våra liv åt. Som alla barn drömde jag att jag skulle någon gång bli något. Vid 18 års ålder hoppades jag i mitt inre att jag verkligen är något. Nu när jag öppnar dörren till det okända trettiåldern känner jag inget, jag känner mig tom och total misslyckat med allt.

En atom bomb exploderar/imploderar i mitt inre och jämnar allt med inget i det stora tomma intet. Tretti år har jag lagt åt att leta rätt på min dröm tjej. Leta rätt på det stora kärlek som driver bort mig från allt och närmare henne. I tretti år har jag ägnat mig åt henne. Efter tretti år sökande kan man säker konstatera att hon inte finns, att hon aldrig har funnit och kommer inte att finnas någon gång i all min framtid.

Framtidens version:

Någon gång efter 2331 år ska en tjej komma till den här världen. Hon har ett ljust namn och bär på ett märke under sitt hår. Ditt första liv är mitt andra och våras sista här på jorden. Ingen har förstått än att jag inte existerar mer, att jag är borta för alltid att jag är finns där du inte finns. /Slut

Små saker, små rörelser, små tecken som förändrar allt och förgör ett liv som skulle ha sett på ett annat sätt. Att diska och städa, Att kasta reklamtidningar och sortera soppor. Att laga mat varje dag, varje dag och varje dag få död på min förmåga att hitta på saker och ting och mina drömmar om ett bättre liv. Jag är här och kommer inte längre att finnas efter att jag har städat och diskat och sorterat mina soppor på ett antal räknade gånger. Sedan är jag inget, en mörk själ i det tomma intet.

//Bassam Elias