Idag slog jag mitt personliga rekord på 5 kilometer. Och ett annat rekord på åldern förstås.
Tack vare men älskade Karin som jag kommit så här högt upp på min träning. För inte länge sedan kunde jag knapt springa 500 meter. Nu har jag kommit upp till 5 km. Härlig att älska och vara älskad, jag hoppas att alla få den här chansen.
Kanal 6 visade igår en av dem filmerna som jag personligen tycker är en av dom smartaste och mest verklighetspasserade filmer. Hur? Det får man under, jag har sett filmen snart närmare 100 gånger (Oj, jag har lagt Sisådär 200 timmar på en och samma film) Och varje gång jag ser den här filmen upptäcker jag hur ohygglig förespråkar min käresta film till våld och uppror mot systemet. Sånt som driver dom flesta unga fanatiker och ligger som rötter för alla terrorist tänkande som predikar en bättre värld som finns på andra sidan.
Oavsett vad du tycker och tänker så hugger vår hjälte Neo i alla stakare poliser och soldater som han träffar i systemet (Eftersom dom ingår i den stora illusionen Matrix, förstå du) och det absolut inget som man ska reflektera efter. Därför att alla som är i systemet är möjliga agenter som kan hoppa flera hundra meter högt och döda dig. När vi hör på nyheterna om självmordbombare som spränger sig själv i luften, eller flygplan som styrs rakt in i våra nära och kära så är det inget att reflektera om, därför att allt vi ser runt om kring oss är bara nollor och ettor i Neos anhängare, snarare bara nollor som hindrar deras härliga och sagolika Zion från att träda fram.
Jag älskar den film, den är rätt bra gjort för att vara 1999 filmer, och var som ett svar på den omtumlade domedagen film ”The Terminator”, samt kändes det som om Morpheus drevs av Bin Ladens ande under hela filmens gång.The Matrix.
Andra bloggar om: Film, Terror, Matrix, Bassam Elias
En klocka ringer
Ett hjärta slår
En människa ler
Jag tänker på dig
Jag andas dig i lakan
Och det mjuka vämen i mina händer
Jag viskar din hemlighet i luften
och saknar dig mer och mer…
Älskar dig
PS. Jag har glömt min Nasonex.
Järna station läggs snart ner, Alltså inte själva stationen men jag menar, eller SL menar att vi ska försvinna. Vi är fördyra för att förvalta en station som tjänar endast närmare 3 miljoner om året.
Efter den 18 Nov, kommer jag att vara som timanställt. Tråkigt nog att jag har jobbat i företaget i snart 3 år och hittills har jag ingen anställningsskydd som kan garantera mig ett jobb på heltid, eller lön som jag kan klara mig på.Funderar ibland på konstiga saker för att sluta tänka på saker och ting. Jag föredrar för det mesta att fly till den femte demotionen där alting är möjligt och vackert. Lite skrämmande ibland men för det mesta är det skön.
Jag tänker nå på ett privat lån ligger på närmare 100 000 (Fråga ej varför). Det tar 12 år att betala tillbaks det. alltså jag ska vara 42 år. Om man kunde råna något hellre… men sån är jag.. kan inte göra det.. kan inte bara..
Idag jobbade jag Södertälje centrum. Jag gick hemifrån medan det var fortfarande mörk och hela vägen var det en tjej som följde efter, med och nästan sprang före mig. Tyst och långsam gick jag mina 2,7 kilometer till jobbet. Fram vid stationen tog jag först en CITY sedan en METRO och sedan låste in mig för kommande 8 timmar in i Södertälje Centrum station.
Efter åtta timmar hade jag lärt mig att gamlingar vill lagra alltid mer biljetter och förköpshäften medan alla som är under 40 år har det så bråttom så att man knappt hinner se på deras ansikten i förhoppningen att man kanske någon gång i en avlägsen framtid skulle dom känna igen mig.
I lager, förebereda och reserv. 60+
Hinner jag?, Skynda dig och fannnn… jag missar. 40-
Hej, Var så god. Jag
Hur kan jag säga
Att allt som har gott
Och allt som skall komma
Med ett och samma ord
Hur akulle jag veta
Att du skulle stå där
Att livet har en mening
Och sorgen har en mening
Att kärleken som döden
När den kommer …
Så den är
…
Hur ska jag säga
Så att du förstå mig
Kunde jag verkligen veta
Att livet har gömt dig
Kunde jag bara ana
Att du finns så lång bort som här
Kunde jag bara förstå
Hur svårt vilsen jag var
…
Det är så himla svårt
Så fråga inte mig
Jag vill glömma allting
Och gå vilse igen
Gå vilse i dina vanor
Och komma aldrig tillbaks igen.
Bassam Elias den 21 oktober 2006
Andra bloggar om: Hopp, Livet, tomhet, kärlek, Bassam Elias
